Gästblogg: Gott nytt år!
För att börja där Sven avslutade... Snorkelturen var häftig, det var lite som att simma i ett akvarium, ibland fick man försöka undvika komma åt de färglada fiskarna om man kom in ett stim. Såg även en haj simma förbi det var lite coolt. Skulle haft undervattenskamerna med. Annars tog vi det mest lugnt på ön, mycket bad. Cable-Car en dag vilket gav en otrolig utsikt uppe i några höga berg, det högsta nått med 800 meter.
Vi anlände till Kuala Lumpur igår efter en resa med taxi-båt-taxi-buss-taxi genom natten. Exakt samma resa som till Langkawi, som vi fick nöjet att uppleva förut. Vi slapp hotellet som Sven beskrev ganska bra förut, men en middag i den byn blev det. Byn luktar rutten fisk överallt. Jocke beskrev den ganska bra, som den plats han minst skulle vilja bosätta sig på, av de platser han har besökt. Men deras räkor var goda iaf.
Bussen var även denna gång fruktansvärd kall, med AC som inte helt gick att stänga av. Vi var lite mera förberedda denna gång med tröjor men det hjälpte inte. Till och med Thomas som kan sova överallt hursomhelst, fick knappt nån sömn på grund av kylan.
Väl i Kuala Lumpur hann vi med ganska mycket igår, sightseeingbuss (där vi nickade till/sov en del av färden då det knappt blev nån sömn under natten), besök i det höga TV-tornet. Time Square, ett 14-vånings shoppingcentrum med b la berg och dalbana. Kvällen avslutades med bio, ca 15 SEK per biobesök vilket kändes ganska värt. Prisläget tycker jag överlag varit billigt, känns som minst halvapriset på typ allt, men de andra rutinerade resenärerna verkar fasa lite över priserna. Hoppas på lite shopping sen, hittills har dom andra gått med bestämda steg förbi det mesta i shoppingväg.
Kuala Lumpur var lite som jag hade trodde, bullrigt, rörigt, livligt. Varmt. Höga hus. Hostelet är bra. Rent. Det finns AC på rummet så man slipper vakna upp svettig och en god frukost ingår. Vi ska nu bege oss ut och äta lunch nånstans, China Town tror jag.
Avslutningsvis,
God jul & GOTT NYTT ÅR!
... och Grattis Mamma!
/Anton
Sol, olja och strander (Langkawi & Anton)
Sitter nu pa vandrarhemmet, Gecko (smygreklam), i Langkawi och underhaller bloggen val, som jag brukar gora. Blir dog en kort uppdatering om vad som hander har. Vet inte hur lange vi har varit i Langkawi, men dagarna har gatt fort aven fast vi inte har gjort nagot alls men samtidigt allt. Vi har fatt dagarna att ga genom att forstora huden pa strander, aka batturer mellan vackra oar och tittat pa nar vilda apor har ranat turister samt badat i kokande havsvatten.
Idag har Joakim och Anton varit ute och snorklat. Mer om detta vet jag faktiskt inte, sa det far ni fraga dom om :) Jag och Thomas har daremot vaknat sent pa morgonen precis som varje dag dom senaste veckorna. Vi satte oss vid frukostbordet och undrade vad vi skulle hitta pa idag. Personligen hade jag lite angest over att ha spenderat sa pass manga dagar pa Langkawi utan att knappt ha sett en glimt av det. Sa varfor inte hyra en motorcykel och aka runt en heldag? Vi hyrde oss darfor en latt motorcykel och sag Langkawis storsta sevardigheter sasom enorma statyer, djungelvandring och beskadat dom finaste vattenfallen samt suttit pa stranden och beundrat annu en vacker solnedgang. Som vanligt slutar en dag helt utan planer tillsammans med Thomas som den basta dagen pa resan! :)
Imorgon aker vi ned till Kuala Lumpur... annu en gang. Blir faktiskt den tredje gangen for mig och jocke. Ser fram emot det. Arligt talat sa har jag saknat stader och skyskrapor valdigt mycket. Jag ar egentligen inte sa mycket for att sola och bada med pina colada, men var vistelse i Thailand och Langkawi har anda varit ratt skon. Att bara vara och reflektera allting som har hant de senaste, nastan, fyra manaderna. Sa full vart ser jag fram emot! :)

GOTT NYTT AR PA ER ALLA!
Alla som vill ha Antons perspektiv pa Malaysia har pa whatitit, gor er rost hord och lagg en kommentar! :D
/Sven
GOD JUL
Här nedan följer en fånig bild med tre tomtar som önskar alla en riktigt god jul (hade ingen bild som Anton är med på, men han önskar också god jul)!

/ Thomas
Sagan om malaysiska julen och de tva oturspojkarna
Malaysia borjade som sagt med att vi hittade Anton pa flygplatsen mitt i natten och akte ut till China Town for att ta in pa det billigaste hotellet. Det var ratt schysst forutom att inga toaletter fungerade i hela huset... vi kan nu konstatera att inga toaletter fungerar i hela landet. Morgondagen borjade med det sjalvklara - att ta ut pengar. Hur ska man klara sig pa resande fot utan pengar?
Varken jag eller Thomas far ut nagra pengar fran bankomaten. Vi gar till bankens kassa for att gora ett utdrag dar, men i sista stund sager kassorskan att de tar fem procents avgift for ett uttag (vilket var cirka 180 SEK) sa jag cancellerade hela affaren. Lanade pengar lite har och dar for att overleva dagen. Tag narmaste buss mot Langkawi belaget i nordligaste Malaysia. Val framme vid hamnen innan Langkawi upptacker Jocke att hans pass ar borta. Han tanker och tanker och sager: Jag glomde det pa hotellet i Kuala Lumpur! Vid samma tillfalle sitter jag vid datorn och kollar mina konton och funderar hur mycket pengar jag egenlitgen har eftersom det inte gick att ta ut. Jag utbrast i samma ogonblick: Pengar har forsvunnit fran mitt konto! En drygt 4000 (samma belopp som jag forsokte ta ut tidigare pa banken)! Nagon som vill hanga med till Kuala Lumpur, sa Jocke. Ja, svarade jag.
En timme senare sitter vi pa bussen tillbaka till Kuala Lumpur, oroliga sa vi nastan far magsar. Kommer fram 05.55 pa morgonen. Springer allt vad vi har till hotellet i China Town och historian kunde nastan sluta lyckligt for alla. Jocke fick lyckligtvis tillbaka sitt pass, och gubben bakom disken sa farval genom att saga att min kinesiska suger. Vi gar vidare till banken och jag spelar oberord. Inga framgangar pa banken. Men med lite dialogutbyten med min (alltid) raddande broder sa kanner jag mig lugnare nu. Det kommer nog ordna sig. Anda bara lite pengar... som man hade kunnat kopa.. ehm.. en fejkad rolexklocka om dagen i fyra manader? Eller en t-shirt om dagen? Eller en aukustisk bas? Eller som Thomas hade sagt: En resa till Peking!
Vi tag bussen tillbaka. Bussen gick sonder och behovde repareras vilket ledde till att vi missade var sista bat till Langkawi och resten av ganget for att fira julafton dar. Sa efter mer an ett dygns resande fram och tillbaka i Malaysia hamnar jag och Jocke pa varldens vidrigaste hotell. Utan att overdriva, jag vill inte ens vara dar! Det kryper djur i sangen, sangkladerna har aldrig tvattats och har flackar, kryper djur pa alla vaggar och smockfullt med djur over taket. Odlor kryper runt, inget las i dorren... dorren ar forovrigt trasig. Toaletterna funkar givetvis inte. Jag vill verkligen inte ga och lagga mig. Istallet sitter jag har i en trappuppgang i ett malaysiskt slumomrade och bloggar. Tittar pa nar klockan slar over till julafton. Sager god jul till killen till vanster om mig. Sager god jul till killen till hoger om mig. Sager god jul till er allihop!
/Sven
Sagan om Anton Rosenberg
Klockan ar just nu 04.09 som jag skriver detta. De vill saga valdigt tidigt pa morgonen. Inte for att jag har stigit upp tidigt, utan for att jag inte har gatt och lagt mig. Vet inte riktigt varfor jag ligger i sangen nu och sover, men har sitter jag i alla fall. Idag anlande vi till Kuala Lumpur och Jocke reser inte solo langre. Idag kan jag aven meddela den stora nyheten att Anton Rosenberg fran Stockholm, Sverige har anslutit sig till vart livs storsta aventyr. Han ligger nu i rummet och tar ikapp lite somn efter 30 timmars resande. Om ett par timmar ska vi upp och aka vidare mot kusten for att fira jul dar... troligtvis mot Langkawi som det ser ut just nu. Jag borde ocksa ga och lagga mig.
God natt pa er alla!

En vanlig bild bara som jag och Thomas ansag att vi borde lagga upp pa bloggen tillsammans med alla andra jubileumsbilder. Bilden ar tagen den sista kvallen i Ulan Bator pa en engelsk restaurant tillsammans med var guide Mr. Baagii.
/Sven
Försenat 100dagarsjubileumsinlägg (del 2)

Ett annat hotell i Shanghai som hette Jin Mao. Nästa gång vi åker tillbaka till Shanghai måste vi definitivt bo här en natt som vi aldrig gjorde under vår vistelse. Det var kanske bäst så... nu har vi i alla fall något att leva för när vi kommer hem.

En annan halloweenfest i Shanghai tillsammans med Svens kusin, Jack, samt hans skolkamrater. Saknar lyxlivet vi levde i Shanghai och priserna vi vann kommer vi aldrig att glömma. Thomas och Sven avslutade Shanghai med en Häagen-Dazs som vi slängde i papperskorgen för att vi var så mätta.

Denna bild ar mest avsedd för att sukta Svens pappa med dim sum. Här äter vi i Hong Kongs lyxigaste dim sumrestaurant. Sven borde för övrigt göra något åt hans pottfrilla.

Såhär kändes det i början av resan (i Peking (efter en månads resande)). Nu är vi inte lika kaxiga längre när pengarna börjar ta slut och när vi inser att vi kanske måste hem snart på grund av det.

Vår älskade och saknade kompis och guide från Mongoliet. Vi hoppas verkligen på att få se Mr. Baagii hemma i Sverige tillsammans med sin fru och dotter när vi kommer hem. För att citera Mr. Baagii: Hello! I cannot come to Sweden because I have some problems. Maybe next week.

Vår saknade och hårda chaufför Bata från Mongoliet som fixade allt med sina bara händer.

Ännu en match där Sven krossar i kinesiskt schack, uppe på West Hill i Kunming.

En annan kväll på tåget på den transsibiriska järnvagen som inkluderade en okänd mängd vodka och lekar.


Mr Baagii och Sven är ute och leker i Gobiöknen.

Sven visar sin kärlek för tåg.

Jocke agerar som frisör i Moskva.

En annan gruppbild i mängden, tagen från hotellrummet i Moskva.

Jocke som frisör.
Glöm inte att titta på det föregående jubileumsinlägg (del 1).
/Thomas och Sven
Försenat 100dagarsjubileumsinlägg (del 1)
Idag var vi på en dagstrip utanfor Phuket beståendes av rafting, elefantridning, lunchbuffe, elephantshow, monkeyshow, flying fox samt köra ihjäl sig med fyrhjuling. Livet leker.
Nåväl, här kommer ögongodiset!


Från vänster: Maggie, Peggy och Joakim Hallander. Efter en ordentligt våt raftingtur i den enorma nöjesparken i Guangzhou. Notera genomsnittslängden av kinesiska honor.


Detta ar väl egentligen den bästa avslutningsbilden på inlägget men eftersom det endast tycks vara möjligt att ladda upp 30 bilder i taget per inlägg så får ni nöja er med att alla bilder kommer i oordning. Bilder är i alla fall tagen vid Tiger Leaping Gorge, Lijiang. Dock en aning photoshoppad av Sven.








Efter lång dag i Hong Kongs skatepark lyckas Sven sälja sin skateboard, och avslutar dagen med att tatuera sig för pengarna. Kan livet bli roligare än så? Fick även för första gangen i sitt liv använda en tatueringsmaskin, samt för första gången tatuera äkta hud. Första tatueringen vid knäet ska föreställa en liten modifiering av Kinas flagga. Den andra på foten, "Come On", är en låt av det kanadensiska tvillingbandet Tegan and Sara som jag starkt refererar till resans ljuvligaste stunder. Se och lyssna på länken nedan.
http://www.youtube.com/watch?v=nfCMD7putLw&feature=PlayList&p=5E1F85496E66B026&playnext=1&playnext_from=PL&index=17


Uppe vid Victoria Peak i Hong Kong. Glada över den magnifika utsikten över staden.

En dag i Hong Kong då Sven åkte iväg för att skejta lite och slippa Jocke och Thomas en stund. Efter att denna bild togs ramlade Sven och spillde hela den nyinvesterade isten han håller i över sig. Han hade ont i röven i flera dagar efter det :)


Även detta är i Hong Kong. Vi befinner oss inne på Starbucks och testar Svens nyinvesterade kamerablixt för lite romantiska foton.



Obligatorisk turistbild framför Big Buddha, som för övrigt är världens största bronsbuddha. Den smakar som folks händer. Thomas är hemma och är svårt drabbad av Thomas-syndrom.


"Det här är också testa blixten ju" / Sven. En helt vanlig gata i Hong Kong!




På bilden visas Central Plaza, vilket är en byggnad som fascinerat Sven sedan barnsben (precis som Jin Mao Building) som en gång i tiden var Hong Kongs högsta byggnad. Idag är den dock den tredje högsta skyskrapan. Sven var tvungen att plocka fram alla pengar han hade för att visa sin glädje, eftersom pengar = lycka!


I kalla Yangshuo hoppar Sven runt för att värma sig.. men mest för att stajla. Notera den otroliga omgivningen.


Detta är vad Sven sysslar med på hotellrummen under dagarna när han reser på egen hand i Kunming...


Mest för Svens pappas skull läggs denna bild upp på Svens faster.

Bild tagen från ett helt vanligt gatukök i Hong Kong, där man även kan hitta världens godaste mat. Vi antar att ni hemma inte är vana med att se kycklingarna ni äter pa detta vis?

En helt vanlig bild på Svens helt vanliga kusin, en helt vanilg dag i Hong Kong.


Bilden är tagen från Times Square i Hong Kong, där vi spenderade ett antal biokvällar. Hade varit roligt med ett fisheyeobjektiv i denna stad. Fruktansvärt höga byggnader överallt. Vi har nog aldrig haft hakan sa högt upp konstant under våra liv.


Ännu en klassisk pyramidbild på våra mopeder i Yangshuo. Denna gång med rekvisita. Sagt det förr och säger det igen - en helt sanslöst vacker plats på jorden.


Tiger Leaping Gorge, Lijiang. Jocke sitter på en annan sten och funderar på livets mening. Natur som fångar ens anda får en att känna sig så liten, eller hur?


En annan bild på en otroligt nöjd Jocke vid Tiger Leaping Gorge. "Det här ar nog det vackraste jag någonsin sett" /Joakim Hallander


Thomas och Svens eviga posering framför kameran... Bild tagen från Hangzhou.

Jocke noppar Svens gråa hårstrån som han har fått på grund av allt grubblande över ekonomiska frågeställningar.


Detta är det första Thomas får se varje gång han vaknar... Sven ligger alltid vaken och bara väntar.


Sven spenderar en dag ensam i Kunming och ritar för första gången en bild under resan som han är nöjd med.

Thomas suckande reaktion på Sven varje morgon. En helt vanlig morgon på ett kinesiskt tåg (tre våningar).

Butiken i Suzhou där Thomas och Svens tröjor blir målade av ett gäng otroligt begåvade konstnärer.
Stanna kvar för del 2!
/Thomas och Sven
Mina vildaste drommar
Ar ocksa bara hemskt sugen pa att on Koh Phanggan dar vi befinner oss har oppnat en helt ny (...eller nastan helt ny) varld for mig. Hittade en tatueringsstudio som salde tatueringsmaskiner och all mojlig utrustning som kravs for att borja tatuera till ett riktigt bra pris (hoppas jag). Detta innebar att jag sitter under palmer och lyssnar pa havets vagor medan jag ovar pa att tatuera frukter - Mina vildaste drommar! :) Samma dag som jag kopte utrustningen fick jag aven tatuera en draggig kanadensare... Det gick at skogen! Gick och tittade pa videolektioner pa youtube direkt efter och insag att jag gjorde helt fel under hela processen fran borjan till slut. Men lat det inte skramma er! :) Om nagon vill ha en gratis tatuering sa hojta bara till! Jag kan garantera att ni blir nojda med den, annars far ni pengarna tillbaka! Men a andra sidan... jag gor det gratis pa alla som vill och vagar! Haha! :)
Nu ar det bara en varm och solig vantan pa julafton och den stora fragan om Anton Rosenberg ska komma hit och expandera vart sallskap.
Kramar
/Sven
The Beach
Hej, allesammans!
Just nu sitter jag pa en restaurant som serverar den godaste thaimaten med ett snittpris pa 15-20 SEK. Medan jag sitter har i restaurangen och skriver detta inlagg via Thomas dator sa lyssnar jag pa det klarblaa havets vagor som strommar upp pa land med en sovande harmonisk rytm bara tva meter ifran mig. Jag sitter har 20 meter ifran var bungalow med en hangmatta utanfor dorren. Jag sitter i skuggan for att skydda mig mot solen som knappt existerar hemma, med strandmassage bara fem meter bakom min rygg (knappt 50 SEK for en timme). Jag sitter under en molnfri himmel vars farg ar lika bla som havet. Jag sitter framfor Thomas som precis lamnade ifran sig sin bok samt sin olburk av thailandska Chang. Thomas hoppade precis ned i vattnet.
Jag ar tyvarr oformogen att bada eftersom att mina tatueringar inte har lakt an. Jag kan knappt vanta tills man kan ta en jogg langs stranden for att sedan svalka sig i vattnet som ar sa varmt att man inte riktigt blir svalkad. Forsoker fanga varje minut och varje sekund av den totala friheten som denna resa har erbjudit oss. Jag vill garna inte tanka pa det som vantar oss: tentor, bostadslan och heltidsjobb.
Forresten befinner vi oss pa en thailandsk o som heter Koh Sumai, om det inte riktigt framgick.
Bild pa oss och vara basta vanner i Kunming. Nu ligger alla vara bilder i Thomas dator vilket gor det betydligt lattare for oss att ladda upp bilder. Men hoppas ni har forstaelse att det fortfarande ar ett jobbigt jobb att ladda upp bilder :). Nu forbrukar jag bara gamla bilder som jag arkiverade i Lijiang for att det skulle bli enklare att ladda upp. Darutav en sista irrelevant bild nedan nar jag samlar pa mig annu en sten fran en vacker plats jag uppskattar (West Hill, Kunming).
Maria Julia & Caroline:
Sushin smakar lite annorlunda faktiskt, det finns ett otroligt stort utbud av olika bitar jamforelsevis med Sverige plus att dom ofta rullar pa ett sadant klassiskt band som man kan plocka lite hur man vill. Jag tror laxbiten ar den enda biten som jag har sett (i alla fall i Hong Kong) som finns hemma, annars finns det miljoner andra exotiska bitar.
Kramar
Pär Hallander:
Ja, det var verkligen vemodigt att lamna Kina. Nu forstar jag ocksa hur Jocke och Thomas maste kanna sig, att inte forsta ett ord vad folk sager aven fast det ar uppenbart att dom pratar om oss. Kanner mig plotsligt valdigt socialt handikappad. : )
Kram
Pär Rosenberg:
Jag tror tangentbordet ser ut som ett engelskt, som hemma fast utan åä och ö. Men fragetecken och sadant sitter pa lite olika plaster. Nar kineser skriver sa skriver de med nagot som kallas for pinyin, dvs hur tecknena uttalas. Till exempel om de ska skriva ”Ni hao!” sa skriver de ”Ni” sa kommer en rad olika alternativ med tecken som de kan valja mellan som uttalas ”Ni”, och sa vidare.
PS. Det kommer att komma ett paket till dig om drygt tva manader med lite gods fran Kina, bland annat med Julias efterlangtade converse. Bara sa ni ar beredd pa det. DS.
Kram
Jakob:
Ja, Thomas har blivit betingad att alska sushi nu eftersom han at det tillsammans med en sot asiatisk kvinna : )
Vi akte inte tag till Bangkok, sa tyvarr. Men citerat fran Jocke: Självklart Jay balls! Men vi flög dit och åkte tåg där ifrån så jag fick göra om texten i huvet båda gångerna:p.
Kram
Mamma:
Bra att pappa blev nojd med bilderna. Kan skicka lite fler sen om jag ser dig pa MSN. Faster var valdigt annorlunda an vad jag hade forvantat mig – pa ett positivt satt. Saknar dom och hela Hong Kong. Vaxte pappa ocksa upp i Tai Po?
/Sven
One Night In Bangkok
Agaren av tatueringsstudion som jag tatuerade mig i har aven klippt ihop och redigerat en harlig video och lagt upp den pa youtube (sen lanken nedan). Maste bara gora lite smygreklam bara for det: Solo Tattoo, Mong Kok, Hong Kong. Blir val annorlunda med ett videodokument fran resan har pa bloggen. Kanske blir mer sen nar Thomas lyckats fa in sina videor pa sin dator! ;)
http://www.youtube.com/watch?v=yyvkzTp_gck
/Sven
Hong Kong 1.3
Jag vet inte riktigt vart jag ska borja nar det galler Hong Kong. Jag kan ju borja med att Jocke och Thomas har anlant for cirka en vecka sen och att vi numera ar tillsammans for det mesta om det gor er hemma tryggare. Hong Kong har erbjudit smockfulla gator, extrem hog densitet av befolkning och massiva mangder skyskrapor. Inget markvardigt har egentligen hant forutom att jag har traffat min faster for forsta gangen och typ kusiner jag inte visste existerade. Annars har vi for det mesta bara tagit det lugnt i harliga parker, atit val och shoppat. Jag har aven akt en hel del skateboard, darmed ramlat lika mycket.

Darutav en obligatorisk spannisbild nar jag aker ner, ner, nedfor backen ner!
Men nu har jag i alla fall salt min skateboard, sa mamma kan sluta oroa sig. Jag planerade att bara lamna bradan i parken och lata ett lyckligt barn hitta en sprillans ny skateboard, men min girighet sa att jag borde forsoka salja den. Sa jag foljde mitt hjarta och fragade ett barn som erbjod 20 HKD, men han var 5 HKD kort sa killen bredvid erbjod 300 HKD! Riktigt bra affar, tyckte jag, lite for bra dessutom. Sa jag sa, det ar lugnt! Du kan fa den for 200 HKD om du vill (vilket var en dum impulsiv handling av mig). Alla blev lyckliga och jag fick pengar att tatuera mig! :) Det har kanske kommer som en overraskning for mor, det kom lite som en overraskning for mig sjalv, men lat bilden nedan tala! :)

Nu hoppade vi egentligen over ett Yangshuoinlagg vilket vi inte borde eftersom vi har helt magnifika bilder att visa fran dess otroliga natur. Men jag blev bara for ivrig for att halla mig, ville bara beratta att jag upplevde mina vildaste pojkdrommar i Hong Kong - att fa kanna hur det kanns att tatuera! Givetvis pa mig sjalv da, men det var otroligt kul och en harlig kansla som jag bokstavligen aldrig kommer att glomma.
Mest for mamma och pappas skull sa foljer lite bilder pa mina slaktingar.

Fran vanster: Jag, min kusin George, hans syster som ocksa ar min kusin som jag tyvarr inte kan namnet pa, hennes barn dvs mitt kusinbarn, min fasters make och min faster som kan vara riktigt lik min far ibland.

Kusinbarn och faster.

Dag tva traffade jag ytterligare en kusin som ar bror till dom tva kusinerna ovanfor. Uppfattade inte hans namn, men hans smeknamn var Hammer och envisades alltid med att prata engelska med hong kong-dialekt sa man inte kan sluta skratta.

En obligatorisk bild fran Victoria's Peak. Finns egentligen mer en dubbelt sa manga bilder bara fran min kamera som jag vill visa men pa grund av den blygsamma tiden jag hinner spendera framfor datorn sa far ni noja er med dessa an salange.

Hong Kongs walk of fame pa Kowloon. Hittade aven andra som bland annat Jackie Chan, Jet Li, Bruce Lee, Andy Lau och Chow Yun Fat. Kanske kan ladda uppe lite Jackie Chan senare enbart for Linus skull ;)
Inlagget ar formodligen helt osammanhangande troligtvis pa grund av att jag har hallt pa att skriva det under cirka fem olika tillfallen dar massvis med saker har hant emellan, men sa far det bli. Just nu sitter jag i alla fall pa vandrarhemmet 8.39 efter att inte ha sovit under hela natten i Macau. Vi kom precis hem fran en helnatt pa Casino, jag har bara en sak att saga - Casino ar farligt! Sjukt beroende framkallande och extremt bittert! Efter hela natten hade jag gatt plus med 750 HKD. Den sista halvtimmen av vistelsen forlorade jag aven hela kvallens vinst!! Jag blir bara arg nu nar jag hor ordet Casino! Jockes och Thomas forluster behover vi inte ens prata om, jag gick i alla fall plus minus noll... aven fast jag egentligen borde sitta har och bada i pengar om jag bara hade varit smart. Naval... Macau var sannerligen en unik upplevelse och det ar val det som raknas oavsett priset! :)
PS. Om nagon av er far ett mail fran oss pa kinesiska sa forsok inte ens att oppna det. Det ar nagoit virus som har foljt med oss under halva resan. DS.
/Sven