whatitit

Okej, bara för att Sven skriver att jag slitit hårt med ett inlägg känner jag mig tvungen att skriva nu. Dessutom får han mig att låta taskig genom att säga att han måste passa på att sno datorn hela tiden, när fallet är så att jag tänkte använva datorn men istället var snäll och lät sven använda den före mig. Hur som helst, vad kan jag säga som Sven inte redan sagt? Jag kan börja med att den 32 timmar långa bussresan inte alls var otäck som Sven beskriver det, inte i mitt tycke i alla fall. Den var rätt skön, mycket mycket skönare än i Malaysia.

Jakarta är en intressant stad. På bussen, som man stiger på och av vart man önskar (behöver bara knacka till på fönstret så stannar chauffören), stiger ibland folk på för att spela gitarr och sjunga för att tjäna en slant. Även folk som vill sälja läsk, cigaretter, nötter och dylikt brukar stiga på bussen vid rött sken på trafikljusen. Indoneser som går på bio verkar inte bry sig så mycket om filmen då det är väldigt många som kommer in i salongen 5 minuter efter att filmen börjat, och dessutom är det vissa som går innan filmen är helt slut. Jag går aldrig ut från bion innan filmen är slut, jag sitter kvar även om jag är så kissnödig att jag kan kissa ut en flod. Man vill ju inte missa något!

Jag förstår inte riktigt vad vi håller på med här i Jakarta. Vi har nu på 3 dagar sett 5 biofilmer, ätit donuts varje dag och bara latat oss. Det enda vettiga vi gjort är att ha besökt "Monas", National Monument. Imorgon har vi (tror jag) kommit överrens om att vi ska gymma bort alla donuts och biopopcorn, men det återstår att se huruvida den överrenskommelsen kommer i verk eller inte.. Vi har med andra ord varit väldigt lata här i Jakarta.
Men vad händer mer imorgon än gym..? Jo, just det, bio har vi tänkt se på också!

För lite mer än en vecka sedan upptäckte jag att läsning av skönlitterära böcker faktiskt är ganska underhållande. Förr har jag inte tyckt om att läsa säskilt mycket, men nu finner jag det avkopplande, mysigt och lärorikt. Just nu plöjer jag igenom "Låt den rätte komma in". Då jag har sett filmen vet jag vad som väntar mig i boken, men det är fortfarande intressant eftersom boken trots allt har med mycket som filmen klippt bort. När jag kommer hem ska jag nog se filmen igen, den är bra.

Jag älskar att upptäcka ny bra musik, därför har jag under resan köpt lite skivor här och där; Faye Wong (Kina), Roses Fall (Thailand), Tan Su-Ming (Singapore), Vierra (Indonesien) och mer blir det förhoppningsvis. Jag ångrar att jag inte tänkte på detta i början av resan så att jag hade en cd från varje land jag besökt, nu har jag inte ens hälften. Hur som helst, är väldigt nöjd med de skivor jag väl har skaffat mig.

Som Sven skrev har nu min mor begett sig iväg mot Vietnam. Och som ni vet åker vi om ett par dagar för att möta upp henne, vilket jag tycker ska bli kul!

Jaha ja, hur som helst.. Bali, där vi var innan detta, var trevligt. Där testade vi på att surfa, något som jag alltid drömt om att åka till Australien och göra. Nu blev det dock i Indonesien, men det var väldigt skoj samtidigt som det var ruskigt jobbigt att simma ut genom vågorna, så man hann inte surfa så mycket för mesta av tiden gick till att paddla ut.
När vi först kom till Jakarta kändes det väldigt kaosartat och smutsigt (kackerlackor springer runt lite här och där), det är det fortfarande men nu när man vant sig lite vid staden är den rätt soft, även om man bara är här för att se på bio som vi verkar vara!


Jag har egentligen inte någon vettig anledning till varför just denna bild av alla bifogades i detta inlägg, kände bara för att ladda upp en bild! Men inte mer än en, för det är jobbigt och nu är jag trött! :)

Kram på er alla!
/ Thomas